Tjenare!
Veckan har gått åt till att lägga aldeles för mkt pengar på MalmöFestivalen, börja skolan och dregla åt de snygga hunkarna på Wakeboard som helt plötsligt fanns samlade för ett event under festivalveckan.
Idag var jag och secondhand-shoppade. Ett plåster på själen då man för bara några kronor fyller garderoben med stilfulla unika plagg.
På måndag drar verkligheten igång så tills dess tittar jag knappt på datorns vita sken. Därav det minimalistiska bloggandet.

Juste! För att inte glömma var jag ute igår. Helt själv med en okänd man. Ett avbrott på vardagen i 6 timmar, runt 10 "gratis" öl och en hel drös konserter plus ett otroligt blodigt ben och en vrickad fot. Vi skålade i mängder, skrattade, pratade liv och bara helt onödiga saker. Enligt mig hade jag en otroligt lyckad kväll. Om jag någonsin träffar han igen är dock ett musterium jag knappt orkar lägga en tanke på.
A thing to spice life up again and fell that I'm still in the game.

En annan verklighet. Något de flesta har upplevt denna sommaren. En resa. 7 dagar. Ett annat universum. Man sparar hela året och på bara några timmar blir man inslängd i en annan värld. Där kromosomen som gör att vi behöver sömn inte längre existerar, en värld där levern klarar hur mycket som helst och att snacka med någon helt okänd inte är det minsta konstigt. En annan värld på ett parallellt universum. Där like extra veck på magen inte gör någon skillnad och att gå mot strömmen inte anses som att vela stå ut.
En solsemester. Till en ö i medelhavet. 7 dagar är det som behövs. Sedan har man fått en glimt av hur världen hade kunnat vara. Man får ett sug på att alltid vara igång. Ett sug på att det inte måste vara perfekt. Att det inte går ut på att ruta in dagarna i mönster.
Jag längtar tillbaka till mitt och sandras parallella universum - KOS. 7 dagar var bara ett smakprov. Men samtidigt kan jag inte låta bli att undra, hade det smakat lika bra om det hade varit min vardag?

Jeans modet är ute big style. Men jag gillar det. Så sista varma dagen knöt jag skjortan i midjan för sista gången. Klädde resten i svart. Det blev lagom varmt. Följde vädrets humörsvängningar och matchades med platå skor och Pigelin.
Kände mig lagom nice, bättre blev det när fredagens dejt blev fixad. Mums!

Ska plocka fram några Pigelin och titta på SATC! Mina 2 största beroende just nu!
Är så glad att Siri är hemma från Kreta nu så att hon kan plocka bort detta helvete. Längtar fan hem för att kunna kolla. Hahaha!

På 2 och en halv timme hinner man mycket. Jag, Towe och Fredrica hann se 3 konserter, leta efter ett lämpligt matstånd, köa i det lämpliga matståndet och njuta av ett utsökt Satay-meal på denna tiden. Det kallar jag effektivitet. Mys musik på hög nivå. Mike Snow, Melissa Horn och Lars Winnerbäck. Trängseln var ett faktum och det är sant. Sommarlovet är på väg mot sitt slut för nu är MalmöFestivlen verkligen här!!

Efter flera långa timmar på jobbet intog jag MalmöFestivalen. Det stämmer less is more.
En enkel skjorta med knäppning bak och fram lyftes av ett enkelt skärp. Tjejerna var överrens. De flesta modebloggare har ingen unik stil.
Så kan de slänga upp en bild på en casual outfit så kan jag.

Festen var lyckad. Tills det spårade ut. Eller jag spårade ut. Men vi har snackat om det. I nyktert tillstånd. Satte oss ner. Tog upp det och gjorde alla medvetna om konsekvenserna. Snackade ut om allt. Mer än det senaste dygnets bravader. Kändes skönt. Men jag har lite kvar och det ligger i luften. Men det går inte att spola tillbaka tiden hur mycket man än vill så nu kan det bara bli bättre då alla vet hur det ligger till.

Men nog om det. Ni kommer inte in för att läsa om mina problem. Jag vill underhålla, absolut inte göra er deppiga.
Bjuder på min favorit bild från festen. Mer är på väg!

Jag återkommer en annan dag.

Jag har rutat in mig själv. Gjort exakt samma sak i 2 dagar. Varit instängd i huset. Som om jag försöker ta igen alla dagar och nätter jag inte varit här. Kollat Sex and the City. Ökat mitt beroende på choklad. Varit högst besviken på kompisar. Rensat garaget. Tråkighetsfaktorn blev så hög igår att jag satte mig och broderade. Då hade det gått över gränsen. Längtade efter lunchen med tjejerna idag som tyvärr blev inställd.

Jag som är sällskapssjuk förstår inte hur jag klarar mig. Men samtidigt behövs detta. En paus från allt. Få känna hur det är att ha tråkigt, känna hur det känns att inte behöva ställa väckarklockan eller hur det är bara vara lite för sig själv. För i höst kommer jag sakna det. För det kommer bli helt crazy. 

Och detta är bara början....

Bästa musikvideon vs. bästa låten.
Båda går på repeat i hopp om att hämna på första platsen. Att inte spelas sönder, att bli något som inte glöms bort här hemma. Båda låtarna har stor betydelse för mig. Jag har minnen till dem. Olika sorters minnen, glada som ledsna. Därför betyder dem olika och första platsen är omöjlig att ge.

Igår shoppade jag upp alla mina födelsedagspengar. Eller alla och alla. 3 unikt snygga plagg från myrorna blev mina och en specialbeställd jacka från TopShop dimper snart ner i brevlådan. För en gångs skull lyckades jag få med min mamma och vi njöt. Njöt av att äntligen kunna umgås utan att behöva stressa. Det blev mycket kaffe-stopp och snack. Bestämde mig för att njuta. För att ta vara på dagen och inte blogga.

Idag har det varit mängder av planering. Planering för min stora 18-års fest.
Den kommer bli helt galen. Regnet är ett faktum den kvällen så vi ska nu slå upp tältet i garaget och sitta där. För man kan ju inte ha kräftskiva utan tält....

Gick och köpte pigelin. En stor låda. 15 st är nu mina. Köpte även cigg för första gången på mitt eget legg.
Kände mig förnedrad när killen i kassan skrattade och sa Grattis.

Nu blir det sista champangen, börja på den stora lådan med praliner som jag fått idag, titta på Sex and the City  och suga på min glass.
Enjoy!

Whyred. Märket man bara drömmer om att få äga. Man går in i butiken och klämmer lite på plaggen. Närmare kommer man inte.

Whyred. Mitt favorit märke. Trodde jag drömde när jag kom med på deras mejl lista och det helt plötsligt började trilla in inbjudningar till event. Mejl listan gjorde att jag även hade stenkoll på deras plagg. Innan de kom ut i butik hade jag möjlighet att se dem. Längta.

Whyred. En dröm som är san. Fick en underbar klänning. Over-sized. Grå vit som passar på alla händelser. Till klackar och boots. Med eller utan skärp. Ett plagg som är typiskt för designern.

 

Igår vid 12 slaget dränktes jag i champange. Jakob hade 18 års fest och alla var taggade. 5 minuter in på mitt myndiga liv stod jag i poolen med kläder och skor på. Då kände jag mig inte lika stor längre. Killarna tyckte det var kul att fira mig genom att låta mig bada i poolen. Resten av kvällen spenderade jag iklädd endast regnjacka. Inget kunde bli fel. Jag var toppen.

När jag några timmar senare vaknade var jag inte lika fabulouse. Huvudet dunkade och familjen väckte mig med champangefrukost. Bakis dagen var ett faktum och det känndes som om presenterna aldrig ville ta slut.
Men jag njöt. Blev otroligt glad av allt som nu blev mitt. Körkort, plagg från Whyred, drömm summor av stålar och söta böcker. Släkten kom hit och åt otroligt god mat. Skrattade, lekte bajslekar och åt ännu mer mat.

Tack alla för en otrolig dag. Ett otroligt första dygn.

Det blev inte sent igår. Men det blev tårta, massor av vin och skratt. Somnade sedan framför oändliga avsnitt Sex and the City. Försovmig, insåg att jag endast hade 7 minuter tills bussen gick. Har sedan jobbat bort hela dagen.

Nu väntar duschen på mig. Så länge bjuder jag på ögonorgasm. Allt står överst på min födelselista!

Idag, efter 2 år tillsammans med min älskling kom vi på att vi är på den säkra sidan. Inget mer klydd utan vi kan alltid få till det. Det går att stoppa in minneskortet till min kamera direkt i datorn. Så nu behöver vi inga mer sladdar och jag känner mig otroligt blåst eftersom jag inte innan har kunnat ladda in en enda bild under hela sommaren eftersom sladden har blivit spårlöst försvunnen.

Annars leker min dator svårflörtad och tar gott om tid på sig så fort man trycker på en knapp. Har klätt mig i långa klänningar, klackar och shorts vid regn, lårhögstrumpor vid städning och mjukis i mängder. Har också jobbat lite och lekt med kompisar den tiden jag inte suttit klistrad framför min lånade Sex and the City box. Känns som en gåva från gud. En för tidig födelsedagspresent som ger en maximal njutning när man vill under dygnet. Sjunker in i dramat med skvaller, skor och kläder. Det ytliga livet vi normala bara får uppleva på film.

Så roligt har mitt liv varit sedan förra uppdateringen. Kände det var dags att testa på hur det var att leva ett normalt liv.

För första gången valde jag att inte förlåta utan försöka radera en person ur mitt liv. För några månader sedan hade jag sett det som en självisk akt, som om jag var den fula styvsystern som gjorde allt för att klämma in foten i den tränga skon bara för att jag skulle ha det bästa. Men idag vet jag.
Detta är mitt liv, jag är huvudrollen. Det finns inte tid för att må dåligt, eller få smått ångest varje gång en person rör vid mig eller ha ångest en hel dag för man vet att man ska träffa en person.
Istället har jag nu valt att leva underbart. Göra det som får mig att må bra. Klä mig i långkläninng fast det är myskväll, åka hem till en kompis fast klockan är 2 på natten eller spendera flera lata timmar i sängen. 
Men framförallt fortsätta leva med endast änglar vid min sida. Precis som jag har gjort hela sommaren.
Jag är stolt över mig själv!

Börjar inlägget till att säga tack till tjejerna och Siri för den underbara middagen. Grillat och vitchoklad-mousse. Allt i min ära. En test "fest" för att jag blir 18. Snack på en terass. Jag i långklänning och klackar. Anna i mjukisbyxor. Där satt vi och planerade och njöt av hur mycket vi passar ihop trots våra olikheter.

Sedan måste jag säga FUCK! Har tappat bort min kamera sladd och ännu en gång inte kunnat ladda upp några bilder.

Avslutar med att denna sommaren har gjort mig oförskämd. Har lärt mig att kunna få det jag vill för stunden. Tagit åt mig och njutit av varje minut. Det har gjort att jag går fram ett steg för fort. Jag måste lära mig att slappna av och låta tiden göra sitt. Som att inte skriva direkt till en person så fort jag loggar in på msn.... (tjejer ni vet vad jag menar).
Samtidigt kan jag inte låta bli att njuta av tanken att det är det största problemet jag har.

Fredagen spenderades med Linn. På möllan. Med öl och snack om livet tsm med Linus och Andy. Blev lärda hur man njuter, varför man inte ska dömma och hur roligt det kan bli om alla bestämmer sig för att kvällen ska sluta på engelska.
Lördagen var koas och på söndagen spenderade jag tredje dagen i rad på jobbet. Denna gången helt ensam i 6 timmar.

Sprang sedan nöjd hem till Sandra och blandade drinkar, smakade sailor öl, skar citron till tequila och spelade Twister. Ett spel som slutade i en duell på liv eller död. Ingen ville ge upp. Jag vägrade, personen jag stod helt inlindad med hade gjort kvällen till ett helvete.

Jag åkte hem tidigt i regnet. Väl hemma satt jag i duschen med salta diamanter på kinderna och pillade stora bitar asfallt ur såren på benet och i händerna. Vet inte om kristallerna kom från smärtan efter en rejäl vurpa på cykeln eller känslan av att inte vara någon. Hur enkelt killen i duellen fick mig att känna mig som smuts, som att jag blivit hittad på gatan.
Tog mig i kragen. Spolade bort skiten och lät de dyra stenarna följa med ner i avloppet. Där bestämde jag mig att det är nog. Att det hade gått över min gräns. En tröskel som är svår att klättra över. Bestämde mig att det var dags att göra något och satte upp ett ultimatum.

Mitt liv är för värdefullt för att må dåligt kvällar där man ska njuta. Det är för bra för att bara spolas bort.

Jag är inte brunett än. Jag lever fortfarande i en fejkad blond färg. Eller blond är att ta i. Vitt är ett bättre uttryck. Känslan att komma hem som brunett imorgon är faktiskt skrämmande. Som om jag ska tillbaka till ett gammalt liv. Tillbaka till förr. Till gammla tankar och ångest. Till ett liv då jag inte vågade. Lekte och visste knappt vad livet hade att erbjuda.
Ett år har jag levt i en fejkad bubbla. Färgat bort verkligheten och levt i en dröm. Levt livet som jag aldrig trodde var möjligt. Testat att vara någon annan, bokstavligt talat. Gått ut under ett annat namn och kommit hem med miljontals minnen i bagaget. Att den blonda färgen varit en ursäkt för misstag och blåsta citat.
Men det är dags att komma hem. Det är så det känns att bli brunett igen. Det känns som om jag blir mig själv igen. Det är inga konstigheter för nu kan det bara bli bättre.